Socialtjänsten

När socialtjänsten gör fel som drabbar redan utsatta människor mycket hårt, så får vi bara veta en liten del av det genom massmedia. Och när nya saker dyker upp så har vi redan glömt. Det finns idag ingen sammantagen redovisning, av typen lex Sara, som visar de fel som görs. Trots att socialtjänsten har lagar att följa, görs ibland de mest fantastiska tolkningar. Ofta leder dessa felbeslut till att det är barn som far illa. Ett exempel är mamman som utsattes för misshandel av sin man och när skilsmässan äntligen var klar stod ensam med barnen, hälften av hans skulder, ständiga hot och trakasserier, fullständigt nedkörd i botten och utan jobb. När sommaren kom ”glömde” socialtjänsten att betala hyran och hon hotades med vräkning av det kommunala bostadsbolaget. Ett annat exempel är den tjänsteman som beslutade att ta barnen från goda fosterhem där de vistats i 5-6 år, i något fall ända sedan de föddes och lämna tillbaka dem till en förälder som de nästan aldrig sett. Fosterföräldern ombads att låta dem träffa sin förälder ensamma och blev sedan uppringd av socialtjänsten och uppmanad att åka hem utan barnen och aldrig mer kontakta dem. Detta är bara ett par exempel på märkliga beslut som drabbar enskilda och framför allt barn och som få får reda på. Eftersom det inte förs någon samlad statistik och kommunerna inte är skyldiga att anmäla sådana här felaktiga beslut så får ingen veta hur ofta och vilka fel som görs av socialtjänsten. Ingen får veta hur socialtjänsten genom felaktiga bedömningar och beslut kan rasera barns och familjers liv. Mamman i första exemplet miste ett av sina barn som inte orkade leva längre. Ingen vet heller idag hur barnen som togs från sitt fosterhem mår. De flyttades direkt ut ur den kommun där de omhändertogs och den som fattade beslutet kan idag inte följa hur det har gått. Hur länge ska vi tillåta att ingen vet vad socialtjänsten gör och hur många felaktiga beslut som fattas. Inom sjukvården är lex Sara en självklarhet.Dags att införa det inom socialtjänsten?