I går eftermiddag träffades vi några i gruppen "vi som vill stoppa väg inom Rådasjöns naturreservat", för att fundera lite över hur strukturen på vårt möte den 18 maj ska vara. Erik Blix kommer att vara moderator på mötet, så egentligen var vi inte speciellt oroliga för att det inte kommer att fungera.
Vi satte också ihop argument mot vägen och sammanställt blev det så här, (Karin Teghammar har renskrivit!)
Man kan se vägfrågan ur många olika perspektiv:
1. Miljö och boende
2. Barn
3. Integration
4. Rekreation
5. Kyrkans verksamhet
6. Kommunikationer

Miljö och boende:

Säteriet delas på längden av en väg. Detta i sin tur
- ökar riskerna för gående och cyklister
- ökar bullernivån i området
- skär av kontakten mellan över- och nedergårdarna

Gång och cykelvägar i området korsas på flera ställen av en väg

Det handlar inte om ett ingrepp i kanten av ett naturområde, utan om en väg som klyver ett sammanhängande område för frid och återhämtning på mitten

Barn:

Barnen på Säteriskolan får en väg över skolgården
Barn på väg till och från Säteriskolan, Ekdalaskolan, Hulebäck, Miljöarken, kyrkans förskola och Råda ridklubb (en av kommunens största ungdomsgårdar) måste korsa en väg med tung trafik


Integration:

Ökad risk för segregation på grund av att
- de som har möjlighet väljer att flytta till mindre trafikerade områden, vilket ökar omsättningen av hyresgäster
- i förlängningen ökar risken för sociala problem när områdets status sänks
- föräldrar till barn utanför Säteriområdet väljer andra skolor än Säteriskolan då de ändå måste köra barnen


Rekreation:

Ett för stora delar av Mölnlycke viktigt område för lek, rekreation och naturupplevelser förstörs då man överallt har trafik på nära håll


Kyrkans verksamhet:

Barn och föräldrar får svårare att på ett säkert sätt ta sig till miljöarken, förskolan och annan barnverksamhet
Anhöriga som besöker minneslunden och kyrkogården får trafiken bara några meter ifrån sig

Kommunikationer:

Man kan på andra sätt förbättra kommunikationerna boende på Säteriet genom att
- öka turtätheten på den busslinje som redan finns
- skapa en ny hållplats längs Säterivägen, mittemot den gångbana som leder upp mot Säteriskolan
- sätta in mindre bussar på sträckan Säteriet - Mölnlycke centrum oftare

Sedan har vi en grupp argument som inte riktigt passar in under ovanstående (och flera av dem platsar för övrigt under mer än en rubrik):

- Vad kostar vägen - vill invånarna verkligen betala?
- Varför inte satsa pengarna på vård, skola och omsorg i stället?
- Om 95 procent av dagens boende i området inte vill ha vägen, varför skulle ett lockbete för nyinflyttade?
- Vilka är de "andra intressenter" som vill bygga i och/eller köpa delar av Säteriområdet?
- Enligt Förbos utbyggnadsplaner ska befolkningen i Säteriområdet öka med cirka en tredjedel och bli som en egen stadsdel. Vilka fördelar och risker finns det med detta?
- Känner sig miljö- och bygglovsnämndens ledamöter att de har en fullödig bild av problematiken inför beslutet 20/5?


Vi anser således att vägen motverkar sitt syfte!

I går kväll hade Centerpartiet i Härryda kommun styrelsesammanträde. Den viktigaste frågan på dagordningen var om Centerpartiet i Härryda kommun skulle vara för eller emot en sju meter bred bilväg genom Rådasjöns naturreservat. Ett naturreservat som kom till efter en motion som Verner Bengtsson och jag skrev i början av 90-talet. Det tog sju år att få reservatet på plats. Rådasjön med dess vackra natur, där Råda Säteri ligger väl bevarat med ängar och ekskog runt sig. Skogen är på våren som ett böljande hav, täckt av vitsippor. Det är nästan en profan miljö.Detta är för oss i kommunen ett stort grönt rum, just sådana som behövs för att själen ska få ro.
De värden som skulle gå förlorade kan aldrig uppvägas av en bilväg.
Här kan alla barn promenera till skolan då det finns bra cykel och gångvägar. Inga barn behöver skjutsas till skolan. På rasterna finns hela skogen att leka eller bara vara i. Råda kyrkans satsning på barnens miljöark skulle också den tappa sin unika närhet till naturreservatet. Hur kommer det att fungera att ha får höns och kaniner gående på ängen?
Skulle centerpartiet då kunna säga ja till en bilväg genom denna unika miljö. Never!!
Alltså beslutade vi ett enhälligt nej till vägen

Inför en ny lag - ”Lex Sparring”

Det är hög tid att stifta en ny lag ”Lex Sparring”! Camillas matuppror, som leds av Camilla Sparring, har hittills samlat nära 90 000 namnunderskrifter – ett bevis på att svenska folket behöver en instans att vända sig till med sina problem angående maten.

Varje dag äts tre miljoner mål mat som tillagats i det offentliga köket. Många människor äter sitt huvudmål i skolan, inom äldreomsorgen eller på ett sjukhus. Matkonsumenterna på dessa platser är barn, gamla och sjuka vilka ofta är svaga samhällsgrupper. De befinner sig i en beroendesituation som är mycket svår för den enskilde att påverka. Våra äldre och deras anhöriga har idag ingenstans att vända sig då maten de blir serverade är undermålig.
Det är kommunen och landstinget som har ansvar för maten i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Larmrapporter kommer titt som tätt som beskriver smaklös och näringsfattig mat serverad på bland annat sjukhus och äldreboende. Uppmaningarna som följer larmrapporterna kommer som ett brev på posten: Kommuner och landsting måste skärpa sig och prioritera matlagning! Därför tar vi nu sats i Centerpartiet genom att ta sikte på tre områden för att förbättra den offentliga maten: kompetensutveckling, bättre upphandling och rätten för den enskilde att kunna påverka den offentliga maten.
Jordbruksministern och regeringen satsar därför totalt fem miljoner kronor för att få bättre mat i offentlig sektor. Genom att tillföra extra pengar och ge specifika uppdrag ska maten på skolor, sjukhus och äldreboenden bli bättre. Det bästa sättet för att få bra mat i våra offentliga kök är att satsa på de människor som varje dag lagar och serverar maten.
Två miljoner kronor satsas för att öka kompetensen hos personalen som jobbar med skolmat och annan offentlig mat. Pengarna kan sökas av organisationer som jobbar med att höja kompetensen hos personalen i offentliga kök. Dessa medel söks hos Jordbruksverket. Därutöver disponerar Livsmedelsverket en miljon kronor för att arbeta aktivt tillsammans med berörda arbeta med att höja kompetensen hos personalen som jobbar med mat till barn och äldre.
Många kommuner upplever svårigheter när det gäller att ställa krav i upphandlingen. Därför ger vi nu extra resurser för att kunna hjälpa kommunerna att ställa rätt sorts krav. Miljöstyrningsrådet, som jobbar med att sprida kunskap om offentlig upphandling, får två miljoner kronor extra för att kunna satsa på att stödja kommuner i upphandlingen av just mat.
Den offentliga matens kvalité varierar idag kraftigt och det ligger på upphandlingsenheten att ha tillräckligt med kunskap för att undvika dåliga varor.
Införandet av ”Lex Sparring” innebär att den som arbetar med offentliga måltider till barn äldre, sjuka eller personer med funktionsnedsättning, är skyldig att vaka över matens kvalitet och att anmäla allvarliga missförhållanden. Socialstyrelsen bör vara den instans människor ska kunna ringa.