onsdag 23 december 2009

Barn ska ha rätt att känna trygghet



Antalet fall av barnmisshandel som polisanmäls fortsätter att öka. Samhället och lagstiftningen måste nu på ett tydligt och självklart sätt markera allvaret i brott mot barn, skriver Maria Kornevik Jakobsson och Johan Linander (C).

RelateratUnder de senaste 20 åren har antalet anmälningar av barnmisshandel sexdubblats. Under 2008 anmäldes nästan 2 000 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och närmare 8 600 fall av misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år. Motsvarande siffror för 2007 var 1 548 respektive 8 071.


Det är en utveckling som vi i Centerpartiet inte kan acceptera. Barn har rätt att känna trygghet under uppväxten. Hemmet ska vara en plats som präglas av respekt och värme. När våld förekommer inom hemmets väggar förvandlas tryggheten till skräck vilket kan påverka barnet under hela uppväxten och vidare i vuxenlivet.


Samhället och lagstiftningen måste på ett tydligt och mer självklart sätt markera allvaret i brott mot barn. Mot denna bakgrund har vi i Centerpartiet tagit initiativ till två förändringar i lagstiftningen avseende reglering av misshandelsbrott begångna mot barn. Ett nytt barnmisshandelsbrott som inkluderar psykisk misshandel och ett nytt barnfridskränkningsbrott.

Detta är initiativ som vi tar med oss in i de alliansarbetsgrupper som ska arbeta fram alliansens förslag till valmanifest för 2010.


Var tionde barn bevittnar våld

Ungefär vart tionde barn i Sverige bevittnar våld begånget i det egna hemmet årligen. Barn som tvingas se att en förälder blir slagen eller hotad utsätts genom dessa handlingar för psykisk misshandel. Denna typ av misshandel kan vara minst lika traumatisk som fysisk misshandel och skadar barnets grundläggande tillit till sina föräldrar.


Vi föreslår därför en ny bestämmelse i brottsbalken, barnmisshandel, som utöver fysisk misshandel också ska omfatta psykisk misshandel – som när barn bevittnar våld inom familjen.


Att barn som brottsoffer är särskilt utsatta måste tydligare framgå av lagstiftningen. Misshandel av barn bör därför få ett eget utrymme i brottsbalkens bestämmelser.

Av samma skäl bör också barnmisshandel straffas hårdare än andra misshandelsbrott. En sådan bestämmelse innebär också att ett barn som bevittnar våld inom familjen är brottsoffer och har rätt till skadestånd.


Ny brottsrubricering

Barn som bevittnar våld i hemmet är också ofta själva utsatta för misshandel. De kan ha en uppväxt med ständig rädsla, slag, hot och kränkningar. Den eller de föräldrar som ska vara barnets förebilder och trygghet är i stället deras plågoandar. Samhället måste tydligt visa på det allvar som upprepad, systematisk kränkning av barnets integritet, såväl fysisk som psykisk, innebär.


Centerpartiet vill därför införa en ny brottsrubricering; grov barnfridskränkning. På detta sätt kan flera brott mot barnet vägas samman på liknande sätt som vid grov kvinnofridskränkning som har funnits i Sverige i nästan tio år. Straffskalan för grov barnfridskränkning bör bestämmas till mellan 2 och 10 års fängelse. Med dessa förslag markerar vi tydligt barnens värde och särställning. Misshandel och kränkningar av barn ska bestraffas hårt.


Maria Kornevik Jakobsson (C)

talesperson i barnfrågor

Johan Linander (C)

rättspolitisk talesperson

söndag 13 december 2009

Nya Lidköpingstidningen

http://nlt.se/startsidan/vara/1.671636
Bra att Lidköpingstidningen tar upp fallet. För min del kunde det fått stått mera utifrån barnperspektivet. Oavsett vilka beslut som fattas, om barnen skulle vara kvar i familjehemmet eller återgång till det biologiska hemmet så var förfaringssättet helt galet utifrån ett barnperspektiv. Att jag sedan retat upp en socialdemokratisk nämndsordförande, tja det står jag ut med.

onsdag 9 december 2009

Socialtjänsten


En av samhällets viktigaste inrättningar i vårt samhälle, för att trygghetssystemet ska fungera, är socialtjänsten Det är dit människor ska kunna vända sig, då det är allt från ett litet behov, till "på liv och död" behov.
På många socialkontor tar de uppgiften på allra största allvar och jobbar mycket med sina värderingar och attityder för att kunna möta klienten på det allra bästa sätt.
Man följer Portalparagrafen och är mån att arbeta med helheten. Här ingår det också att det finns har ett klart barnperspektiv i alla frågor som rör barn och unga.
Tyvärr finns det också det socialkontor som arbetar precis tvärt emot. Och de är inte få!
Portalparagrafen med efterföljande meningar står längst in i en hylla, helheten och respekten för de som behöver hjälp är i stort sett noll. Kontoret är introvert och man arbetar efter principen -vara kollegial
Men det värsta är när det saknas kunskap och förståelse för barn. En socialsekreterare sa - "Vi har nog skadat barnen på kort sikt" om de vet att de skadar barn varför väljer de då den vägen?
Det vilar ett tungt ansvar på de handläggare som är med och fattar livsavgörande beslut när det gäller barn och deras framtid. Det borde vara självklart att de är kompetenta och pålästa när det gäller barns utveckling och behov. Att barnperspektivet ska stå överst så vi slipper nya Barnrådsutredningar.
Socialtjänsten behöver kvalitetssäkras, så att vi alla kan vara lugna med att det fungerar bra på alla Socialkontor

lördag 28 november 2009

Barnkonventionen – ett åtagande som förpliktigar

”Det finns mycket ni kan göra i ert land.” Det menade Dainus Puras, en av barnrättsexperterna i FNs barnrättskommitté i Genève, i samband med ett besök här nyligen för att diskutera barns rättigheter i Sverige. Det håller vi med om.
FN:s konvention om barnets rättigheter fyller 20 år den 20 november. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera konventionen. Alla länder som har skrivit under Barnkonventionen är skyldiga att följa den genom att stärka barns och ungdomars ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barn ska behandlas med respekt, ha rätt att komma till tals och barns bästa ska alltid komma i första rummet när man fattar beslut som berör barn. Även om vi kommit långt i Sverige återstår mycket att göra för att stärka barns rättigheter.
Trots ambitionen att förverkliga begrepp som ”barnperspektiv” och ”barnets bästa” ökar den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Trots lagen om förbud mot aga - som infördes för 30 år sedan – utsätts barn för fysisk och psykisk misshandel och många barn tvingas bevittna våld i sina hem. Många barn far illa pga föräldrarnas missbruk, psykiska problem eller oförmåga att ge barnen den omsorg de behöver och många barn drabbas hårt när föräldrarna separerar och inte kommer överens om vårdnad, boende och umgänge. Listan kan göras lång.
Det är dock viktigt att också betona att barns rättigheter i Sverige har förstärkts på flera viktiga områden. Nya lagar ger ökat skydd för utsatta barn. Familjecentraler och en ungdomsmottagning på Internet ger både barn och föräldrar stöd i viktiga frågor. Regeringen har också tagit fram en strategi som ska inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap och har även förstärkt vårdgarantin för barn och unga som behöver barnpsykiatrisk hjälp.
Regeringen har också skärpt reglerna kring sexualbrott mot barn och barnpornografi, men det finns fortfarande mycket kvar att göra Reglerna för ensamkommande flyktingbarn har förbättrats och numera finns även en lag mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Skolan har en utomordentligt viktig roll för våra barn. För att kunna utvecklas och växa som individer är det viktigt att kunna erbjuda en skolgång som ger goda kunskaper som utgår från barnet och ger dem förutsättningar att arbeta på sin utveckling i sin takt i en lugn och trygg miljö. Flera skolreformer har därför genomförts och en ny skollag är på gång.
Vi politiker har givetvis ett stort ansvar att forma en politik som garanterar och respektera barns rättigheter.. Vi vill särskilt lyfta fram föräldrarnas betydelse. . Det är i hemmet som barn präglas vad gäller attityder, normer och värderingar. Det är där barnet ska lära sig vad begrepp som respekt, empati och ansvar innebär i det verkliga livet. Det är till föräldrarna som barnet i första hand ska kunna vända sig när det behöver trygghet och stöd,,men andra vuxna runt barnen är också viktiga, för ge en trygg och säker uppväxt.
I de flesta roller i livet är vi utbytbara. Vi kan ersättas på arbetet, på fritiden och även som livspartner. Men vi kan mycket sällan ersättas som föräldrar. Därför är det viktigt att lyfta fram föräldrarollen som det viktigaste och ibland mest krävande uppdraget i livet. Föräldrar bör också fördjupa sina kunskaper om barnens behov och rättigheter. Då det är föräldrarna som i första hand har ansvaret för sina barn ser vi det som särskilt angeläget att kunna erbjuda ett tidigt föräldrastöd som kan förebygga ev framtida problem
FN:s barnrättskommitté har de facto kritiserat Sverige på ett antal punkter, där de bedömer att vi inte lever upp till åtagandena i Barnkonventionen. Det handlar bland annat om barn med funktionsnedsättningar, om så kallade papperslösa barn, om asylsökande barn och om att vuxna som arbetar med barn inte har tillräckliga kunskaper om barns rättigheter. Kritiken måste tas på stort allvar. Arbetet för att stärka barns rättigheter i Sverige måste fortsätta!

Alliansens talespersoner i barnfrågor
Maria Kornevik Jakobsson, riksdagsledamot (c)
Solveig Hellquist, riksdagsledamot (fp)
Magdalena Andersson, riksdagsledamot (m)
Rosita Runegrund, riksdagsledamot (kd)

torsdag 19 november 2009

FP-kvinnor vill bestämma över föräldrar och barn!

I en debattartikel i Gp den 19 nov skriver Birgitta Ohlsson och Helena Holmberg (FP) att de vill kvotera föräldradagarna ytterligare ,fyra månader till mamman och fyra månader till pappan.
Förra året var antalet missade föräldradagar på sjukpenningsnivå nära 2 miljoner, jämfört med 1,2 miljoner 2002, visar statistik från Försäkringskassan. Införandet av pappamånaden är huvudorsaken.
-Det är i huvudsak pappornas dagar som har lett till ökningen, säger Fredrik Svensson, analytiker på Försäkringskassan

Att folkpartiet då går ut och vill styra och ställa i människors liv och kvotera föräldradagarna ytterligare blir för mig helt fel signaler. Jag vill inte ha mammamånader och pappamånader jag vill ha föräldramånader.
Kvoteringen innebär att det inte är möjligt för mamman att ta över pappans dagar, om inte pappan tar ut dessa dagar dessa ”fryser” de alltså inne.
Det resulterar i att barnen får börja dagis betydligt tidigare än nödvändigt. Jag undrar var Folk partiet hittar barnperspektivet i det resonemanget?
Nej som centerpartist är det en självklarhet att ge föräldrarna och barnen makten och möjligheten att själva få bestämma över sitt liv och forma vardagen på det vis som passar just dem bäst.
Då jag tycker att det är barnens dagar och att de har rätt till dem, har jag motionerat och interpellerat om, att i stället för att låta förädradagar frysa inne även ge mor och farfarföräldrar möjlighet till att ta ut föräldradagar. Detta skulle vara en tillgång för alla tre generationerna. Det tålamod som ofta infinner sig då man umgås med sina barnbarn är förunderligt. Då många mor och farföräldrar ofta bor långt ifrån sina barnbarn skulle detta ge en möjlighet även för dem att kunna vara nära sina små
Jag vill se flera morötter och färre piskor

onsdag 30 september 2009

Nu måste väl ändå Migrationsverket sansa sig??

I går tisdag var jag på besök hemma hos en familj med tre barn, en storasyster, ca 16 år, en mellanbror, runt åtta år och en lillebror på fyra år. Det fanns också en mamma och en pappa. Lägenheten var på tre rum och kök. Till synes en helt vanlig familj i en vanlig svensk småstad…. Om inte flickan suttit i rullstol helt apatisk tom sondmatades,om inte mellanbrodern legat i sängen med huvudet ner i kudden, om inte lillebror altinerat mellan att leka lite, vara nära storasyster en stund för att sedan lägga sig tätt intill storebror, sedan svepa förbi och kollat hur mamman såg ut.
Och om inte mamman varit helt utmattad och sist om inte pappan legat inne på psyket av den anledningen att han vid flera tillfällen försökt ta sitt liv!
Det skulle kunna vara en familj som skulle kunnat, fått det mycket bra! Det fanns från början goda förutsättningarna för det, men det var före Migrationsverket sagt sitt; ”ni är inte välkomna att stanna här. Ni får åka hem”
Hem till vad och vart?
Mamman och storasyster är kristna och kommer från Armenien (första mannen skjuten när flickan var någon månad) Pappan och småpojkarna kommer från Irak (det är samma mamma till alla barnen). Flickan blev svårt misshandlad i hemlandet, av sin morfar för att mamman gift sig med en muslim.
Kriget i Irak gjorde att det var omöjligt att stanna om man inte ville bli torterad eller dödad. Huset där de bodde var sedan länge nerbränt.
Nu har alltså Migrationsverket sagt sitt de ska utvisas men Mamman och flickan får inte komma in i Irak och pappan och småpojkarna får inte komma in i Armenien.
Flickan behöver dessutom i stort sett daglig kontakt med sjukvården
Och? säger Migrationsverket
Var är, av humanitära skäl, var finns barnperspektivet och var finns det vi så ofta stoltserar med, de mänskliga rättigheterna. Någon måste berätta för mig hur detta är möjligt, för jag förstår inte? Hur kan man komma på tanken att separera en familj med små barn till olika länder där man inte får kliva över varandras landsgränser? Utvisa en pappa med två små barn till ett land där han med all sannolikhet skulle bli bortförd fängslad eller gud vet vad?
Vem ska ta hand om pojkarna då?
Pappan tror att han har lösningen; han tar livet av sig, då får de kvarlevande nog stanna!
HUR tänker man på Migrationsverket?

måndag 31 augusti 2009

Hemundervisning

Stefan Tornberg och min artikel ang hemundervisning har publiserats i två kvällstidningar, GT och Aftonbladet. Reaktionerna har varit varierande, allt från toppenbra till urdåligt.
Det som slår mig när det gäller de komentarer som är negativa är den okunskap runt ämnet. Hemundervisning är inget som får ske i det fördålda. En familj sköter sällan all undervisning, ofta går föräldrar ihop och undervisar i olika ämnen. Språk är vad jag fått erfara ett ämne som ofta sköts av annan än föräldern liksom även musik och idrott. Nationella prov sker förstås även för hemundervisade barn.
Självklart ska man vara noga med att se till att de barn som hemundervisas inte far illa! Men också vara medveten om att "utomstående" kommer och går i barnets hem och har därför en större insyn i hur barnet har det, än vad lärare har som bara träffar sina elever i skolan. Utsatta barn går i skolan, tyvärr i många fall utan att skolan någonsin får reda på barnets hemsituation.
Möjligheten till kamrater har också tagits upp som en negativ effekt. De barn jag har träffat har haft kamrater, genom idrotten musiken och i föräldrarnas vänkrets. Umgänget har inte varit inskränkt till bara kamrater som hemundervisas utan till både ock.
Jag ser inte hemundervisning som en lösning för alla familjer eller att den formen skulle i alla lägen vara bättre än den "vanliga" skolan. Det jag vänder mig mot är det motstånd, ofta byggt på fördommar, som möter de föräldrar och barn som ser denna formen som bäst för just dem.

tisdag 30 juni 2009

Barns rätt till....

Efter att jag hade sagt några ord på BRIS-konferensen i Malmö i år blev jag kontaktad av professor Ingemar ( pinsamt men just i skrivande stund försvann hans efternamn)från Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Han ville tala med mig om en "förening" han var ansvarig för "Barns rätt till hälsa"
Självklart kan tyckas att det sak stå i fokus på ett barnsjukhus. Ingemar menade att så enkelt är det inte. För att barnens behov ska vara det som är det primära på sjukhuset måste detta bevakas. Alltså finns det alltid någon som vid alla beslut ställer frågan "är detta bäst för barnen"
Denna iden borde föras över på andra instutioner Skolan "barns rätt till utbildning"
Förskolan "barns rätt till utveckling"
Då kanske vi kan komma lite längre på vår väg till att alla barn har rätt att få det de behöver för en gynnsam uppväxt!

lördag 27 juni 2009

Almedalen

Gotland är som hela Sverige i miniatyr. I stort sett finns allt på denna fantastiska ö. Jag har inga anor från Gotland men redan då jag för första gången satte min fot på ön kände jag mig hemma. De första gångerna jag besökte Gotland var det som turist med underbara minnen, bla från långa härliga cykelturer, de senaste gångerna jag varit på Gotland har jag i stort sett bara hunnit med Visby och där en massa möten sommartängda skolor och trädgårdsseminarier Inte illa det heller!
I år har jag nog tagit mig vatten över huvudet, det ena mötet börjar innan det föregående har slutat. Vårdförbundet, IOGT, Rädda barnen, ECPAT, HARO, Dövas ungdomsförbund och Tandläkare det är bara några exempel. "Politikerkollo" sa ett av mina barn, visst men även på ett kollo lär man sig saker.
Att bygga nätverk tror jag är ett av det viktigaste redskapen för mig som politiker. Att veta vem som äger sakfrågan och hämta kunskapen där, det underlättar det demokratiska arbetet.

torsdag 25 juni 2009

Balkongbarn

Ett nytt begrep är balkongbarn. Balkongbarn betyder att föräldrarna är så fattiga att barnen istället för att åka på semester får tillbringa sitt lov på balkongen eller i vart fall hemma.
Jag vill inte på något vis ironisera eller förenkla att det är tufft för föräldrar att inte kunna ge sitt barn det man tror är det bästa. Att vara fattig tar mycket energi.
Men det är inte alls säkert att barnen far illa av det enkla, kanske det tom kan vara tvärtom.
Dock lite beroende på barnens ålder. Ett barn upp till 10 års ålder kan tycka att plocka blåbär i skogen med en rejäl matkorg kan vara en enorm upplevelse. Åka kommunalt till en sjö eller havet behöver heller inte kosta en förmögenhet. Mycket av det barnet tycker är roligt och spännande är gratis. Men det allra viktigaste för barnen, är att få göra det tillsammans med en eller båda föräldrarna. Att få tid rejält med tid är långt viktigare för barn än långa resor på ett flygplan. Kom ihåg att det är vi vuxna som sätter normerna det gör inte barnen. Om barnen hela tiden får höra hur tragiskt deras liv är för att de har lite pengar så blir det så, men om föräldrar kan hantera sin frustration, så tycker barnen att det räcker med ett bullbak för att ha kul

söndag 21 juni 2009

Bra med högre straff för mord

Bra med högre straff för mord
Alliansen har som ambition att genom en serie reformer göra straffen för de grova våldsbrotten mer rättvisa och rimliga.
Ett första steg har nu tagits i och med att riksdagen röstat för att höja det tidsbestämda straffet för bland annat mord. Och det är sannerligen på tiden.
Straffskalan för mord har faktiskt sett likadan ut sedan 1965.
Den som bragt en människa om livet kunde tidigare dömas till högst tio års fängelse eller livstid.
Det sistnämnda straffet blev av Högsta domstolen efter många om och men reserverat för de riktigt allvarliga fallen.
På grund av detta fanns fram till nu ett stort glapp i straffskalan mellan tio års fängelse och livstid. Ett livstidsstraff tidsbestäms nämligen vanligen till mellan 18 och 25 år.

Nu åtgärdar alliansregeringen detta och höjer maxgränsen för tidsbestämda straff gällande mord och annan mycket grov brottslighet såsom grovt människorov och grov mordbrand till 18 års fängelse.
Detta är en mycket viktig signal från samhällets sida. Straff måste stå i proportion till brottets allvar.
För domstolarna har det varit mycket problematiskt att i mordrättegångar faktiskt kunna hitta den proportionen.
När ett mordfall inte bedömts som tillräckligt allvarligt för att ett livstidsstraff skulle kunna vara aktuellt har domstolen inte kunnat döma ut ett straff längre än 10 år!
Äntligen är den bedrövliga ordningen ändrad.
Samtidigt åtgärdas nu straffbestämmelserna så att det tidsbestämda fängelsestraffet får bestämmas till högst 18 år även vid återfall i särskilt allvarlig brottslighet.
Inte sällan har tungt kriminella personer i internationella ligor kunnat komma undan med låga straff i Sverige trots upprepad brottslighet. Nu blir det högre straff för dessa personer.
Men det finns naturligtvis mer att göra på det här området och EU spelar där en mycket viktig roll.

EU-länderna måste jobba mer samstämmigt mot den organiserade brottsligheten och EU-medborgare som begår brott i Sverige borde rimligen sitta av sitt straff i hemlandet.
Med alliansens politik har nu tagits ett viktigt steg för att yrkeskriminella, mördare och andra våldsverkare får mer rimliga och rättvisa straff.

Lars-Arne Staxäng (M)
Maria Kornevik Jakobsson (C)
Lars Tysklind (FP)
Rosita Runegrund (KD)
Riksdagsledamöter från Bohuslän

torsdag 18 juni 2009

Piratpartiet vanligamän eller kriminella våldsverkare

Piratpartiets väljare sägs vara mest unga män men också unga kvinnor. Partiledarens ålder visar dock att det inte bara är ett parti för ungdomar utan att man även upp i åldrarna delar partiets åsikter och värderingar.
Jag har full respekt för piratpartiets väljare. Sverige är ett demokratiskt land med demokratiska val, därför ska Piratpartiet behandlas med samma respekt som andra partier. Att generalisera Piratpartiets väljare och medlemmar är inte förenligt med de demokratiska grundtankarna. Att etablerade partister från traditionella partier försöker hitta sätt att smutskasta och förminska Piratpartiet, betyder att vi behöver en upprustning i partierna vad gäller demokratiska spelregler.
Att ens vara i närheten av att blanda in våldtäckter på unga kvinnor i sammanhanget bedömer jag som oerhört dumt och kränkande och jag tar på alla vis avstånd från sådana påhopp

tisdag 16 juni 2009

Stefan Tornberg och min debattartikel ang Hemundervisning

1,5 miljoner amerikanska barn undervisas av sina föräldrar i hemmet istället för att gå i skolan – hemundervisning. Det är nära 3% av alla barn i skolåldern och en ökning med hela 74% under perioden 1999–2007. Antalet förväntas fortsätta att växa, rapporterade en talesman från det amerikanska utbildningsdepartementet som presenterade siffrorna nyligen. Räknar man in dem som är kopplade till en distansskola kan antalet vara det dubbla. Även om hemundervisning är vanligast i USA så finns en liknande utveckling i många andra västländer som Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Frankrike samt i våra nordiska grannländer. Men i Sverige så vänder vi fortfarande hemundervisning ryggen. Trots lagstöd för hemundervisning både i svensk skollag och i MR-konventionerna så nekar många svenska kommuner att ge tillstånd för hemundervisning. Varför?

I USA där hemundervisning varit tillåtit som minst i 20 år i de olika delstaterna har en hel del forskning gjorts. Alla fördomar mot hemundervisning har kommit på skam. Hemundervisade barn når i genomsnitt bättre skolresultat än skolbarn, även än många bättre privatskolor. De utvecklas socialt lika bra eller bättre jämfört med skolbarn. Även de mest prestigefyllda amerikanska universiteten välkomnar dem eftersom de visat sig ha bättre motivation och studiedisciplin än skolbarn. Som vuxna har de högre livstillfredsställelse och är mer engagerade i samhällslivet än de som gått i skola. Denna goda utveckling är dessutom i stort sett oberoende av föräldrarnas utbildning, den valda pedagogiska metoden och graden av insyn och kontroll. Ja, tanken hissnar när man läser forskning och vittnesmål som om hemundervisning.

Hur ska vi förhålla oss till detta? Ja, skolan som utbildningsform har aldrig passat alla barn. Trots att vi i Sverige ligger i topp beträffande utbildningspengar per elev så mår många skolbarn dåligt och skolresultaten försämras. En del föräldrar, ur den alltmer välutbildade föräldrageneration med tillgång till mer kunskap än någonsin tidigare, kommer att vilja söka nya lösningar för sina barn. Då måste Sverige ge dessa föräldrar samma frihet som i andra västländer. Möjligheten finns redan i dagens skollag kapitel 10, paragraf 4. Där står att tillstånd för undervisning på annat sätt än skola skall medges om det anses vara ett fullgott alternativ och förutsatt att insyn kan tillgodoses. Men inte alla svenska kommuner ger idag detta tillstånd. Istället säger de generellt att föräldrar inte kan ge ett fullgott alternativ – helt i strid med forskning och beprövad erfarenhet. Framförallt anser man att den ”sociala träningen” blir lidande, trots att hemundervisning i forskningen visat sig ge utmärkta sociala färdigheter och synnerligen samhällsdugliga medborgare.

Idag tvingar Sverige många ambitiösa svenska hemundervisare till alldeles onödiga, och för samhället kostsamma rättsprocesser. I de flesta andra västländer hade dessa föräldrar haft samhällets stöd och kunnat helt fokusera sig på sina barn. Vad säger vi i Sverige när amerikanska familjer med spetskompetens söker sig till Sverige och vill hemundervisa sina barn som man är van vid hemifrån? Sverige måste hänga med i den demokratiska utvecklingen.
Detv var vår förhoppning att Sverige skulle få en modern liberal tolkning på paragrafen om hemundervisning enligt modell från många andra västländer.

Migrationsverket borde välja sina kamper

Önskar att Migrationsverket valde sina kamper. Barn i världen borde vara alla vuxnas ansvar, att Sverige ska hjälpa alla faller på sin orimlighet, tyvärr. Däremot vore det enkelt att följa barnkonventionen på plats här i Sverige. Att då som Migrationsverket utvisa ensamma barn till ingen, i ett land som ligger i krig! Hur tänker dom?
Visst, sa en man på TVen igår, att de kommer inte att utvisa barnen utan att de finner någon som tar emot dem. Pojkarna jag tänker på är tre bröder mellan ca 7-13 år. Att under sin uppväxt då barn ska lära, uppleva och utvecklas att då leva under en sådan press, att idag eller i morgon eller kanske på torsdag, då kommer dom...
Nej det är inte värdigt ett demokratiskt modernt land som Sverige. Sverige borde ha råd med barn

måndag 15 juni 2009

Abortregister?

Milton har kommit med förslaget att upprätta ett abortregister. Väldigt få tar emot förslaget som trovärdigt, ja en och annan Kristdemokrat ropar säkert, Äntligen.
Men vi andra står frågande, vad är syftet? Till vilken nytta?
Jag har funderat i alla riktningar men bara hamnat i tankar som - vi vill veta om abort används som preventivmedel eller - görs abort för att välja bort fel kön. Ingen av de anledningar tilltalar mig som anledning till att avbryta en graviditet (minst den sista) men inte kan detta rättfärdiga ett register?
Nej Milton det är nog dags att du börjar göra något annat i livet, tex cykla på riktigt, istället för att bara vara ute och cykla i det blå

torsdag 11 juni 2009

Omskärelse av pojkar, nej tack

Sveriges kommuner och lansting (SKL) gick nyligen ut och rekommenderade alla lansting att erbjuda omskärelse av pojkar, även då det inte är medicinskt motiverat.
Detta innebär att man vill använda resurser och skattepengar till att ge människor rätt att med religiösa eller kulturella skäl göra helt onödiga fysiska ingrepp på sina omyndiga barn.
Självklart går pojkars omskärelse inte att jämföra med flickors omskärelse, som är ett betydligt större fysiskt men även psykiskt ingrepp.
Flickors omskärelse har väckt stor uppståndelse i Sverige i många år. Glädjande så är att för de allra flesta självklart att omskärelse av flickor inte ska på några villkor tolereras oavsett religiösa eller kulturella skäl. Det är förbjudet enligt lag sedan 1982, även om bara två fällande domar har avkunnats i svenska domstolar sedan dess.
För mig är det självklart att även pojkar ska ha rätt till en oförändrad kropp oavsett vilken religion eller kultur deras föräldrar har.
Att helt onödiga ingrepp på omyndiga pojkar ska göras med samhällets stöd i Sverige, som är ett land där vi har konsensus kring att värna individens rätt, är svårt för mig att förstå.
Barns rättigheter är lika viktiga som vuxnas men barn har inte samma möjlighet att värna sig och sin person, att då tillåta och medverka till omskärelse av pojkar blir därmed inget annat än ett svek från samhällets sida

onsdag 10 juni 2009

Ep-Valet

Tillhör just nu en lätt trött och lite besviken organisation Vi hade satt vårt mål högt i centerpartiet i EP-valet. Vi skulle ta tre mandat, men vi stannade på ett.
För min del finns det både sött och salt. Det söta är att vi i Härryda kommun ökade flera procent. Samma gjorde flera kommuner från södra delen av Bohusdistriktet
Detta bådar gott inför kommande val!
Jag har varit tveksam till att ställa upp i valet 2010, då jag upplevde att förra riksdagsvalet var ett val som handlade mest om att muta in det egna reviret, än att lyfta blicken och se att samarbete, allas medverkan är viktig, osv kom på skam. Tvärt mot vad som egentligen Centerpartiet står för.
Men nu med detta Ep-val, som visade att vi i södra Bohuslän har de som är beredda att lägga en röst på oss, vill jag gärna fortsatt var med. Kommer att fokusera på barn, ungdomar, familjen och det fria valet.

torsdag 21 maj 2009

Rabbalshede marknad

I dag var det marknad i Rabbalshede. Alla riksdagspartier, plus sjukvårdspartiet, var där och kampanjade inför EP-valet. Centerpartiet hade god bemanning, kommunfolk, ombudsman, minister, riksdagsledamot en kandidat på bild och en "levande" kandidat, Anders Dahlberg.

Jag är inte helt säker på att just marknader är det bästa kampanjstället. Människorna har ett klart syfte när de åker långa vägar för att uppleva denna årliga tradition och det är att fynda, fika och trängas med folk. Min analys efter dagen - det är inte något stort intresse bland medborgarna att gå och rösta. En del gick att övertala om just vikten, förmånen och skyldigheten att gå och rösta. Rösta i ett fritt val, att kunna välja på många partier och en stor mängd kandidater, är det många runt om i världen beredda att dö för!

Svårast var män som passerat 60. De hade minsann röstat nej, eller det var för långt borta, eller det kostar för mycket pengar....

Jag hoppas att kommande generation lär sig att ta vara på ett öppet demokratiskt samhälle och alltid tar chansen att vara med och påverka

tisdag 19 maj 2009

Barn och Ungdomars psykiska hälsa


Så har det kommit nya förslag på åtgärder när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa. Bra! Man konstaterar att den psykologiska ohälsan ökar lavinartat för de små och de unga. Nu har man i Stockholm öppnat en speciell terapimottagning för unga pojkar med bara män som terapeuter. ( personligen tror jag av egen erfarenhet att unga pojkar har lättare att tala med en lite äldre kvinnlig terapeut. Här finns inget hot, inget att bevisa osv)

Jag tycker det är bra att man försöker hitta lösningar för alla de som behöver hjälp. Tjejer med självskadebeteenden, anorexi, missbruk mm. Killar visar också upp liknande beteenden men begår oftare självmord eller hamnar i grov kriminalitet.

Men vad är det som gör att så få funderar på VARFÖR ökar den psykiska ohälsan hos våra små och unga? Det är väl inte någon självklarhet som vi bara ska acceptera! Barns utveckling följer ett mönster över hela världen och i alla kulturer. Vad jag vet har ingen ifrågasatt utvecklings- teorierna. Barns utveckling är inte politik och ska heller inte göras politik av.

Om vi vuxna hittar på att bygga ett samhälle som får till följd att barn på olika sätt far illa så har alla ett ansvar att se till att åtgärda problemet. Vi har byggt ett samhälle med frånvarande föräldrar där samhället har tagit över ett allt för stort ansvar för barnen som samhället klart har visat att det inte klarar. Ettåringar som lämnas på dagis, som egentligen är en för barnet, för tidig ålder, då borde det vara helt naturligt att kommunen tog ett ansvar och såg till att grupperna är små, inte för stora åldersskillnader mellan barnen och så lite omsättning på personalen som möjligt. Små barns hjärnor, har forskningen visat, klarar inte av att hantera stress. Detta borde för de flesta vuxna vara bevis nog! Vi talar om vuxna som går i väggen av stress, har vi funderat på vad en ettåring gör? -Barnet slutar snart att gråta, säger personalen då föräldrarna lämnar, gå ni bara. Ja, barnet slutar gråta, för den gråter av ångest för att bli lämnad, men då denna ångest återkommer dag efter dag stänger barnet av och just slutar gråta.
Nu tror inte jag att detta är den enda orsaken men det är en början på att nysta i varför våra barn och unga mår sämre och sämre.

tisdag 5 maj 2009

Stämma igen

En känsla i kroppen jag inte haft på flera år har stilla smugit sig tillbaka....förväntan!
Jag har en förväntan inför stämman i Örebro. Jag känner på mig att det kommer att bli något alldeles. alldeles underbart.
Nej inte riktigt som att gå på bal i slottet utan känslan av att vi tillsammans så himla många centerpartister kan åstadkomma stordåd

Tack snälla Margot

Visst är väl tiden lätt ur led när Margoth Wallström är den som sätter positiva ord på Alliansens ledamöter i EU parlamentet. Jag har gått flera kurser i politisk retorik under åren och varje gång har det påtalats vikten av att andra berömmer mig eller partiet. Det är det som ger den största effekten. Så än en gång TACK Margoth

tisdag 28 april 2009

Då var det över..



I natt kl 02.30 förlorade min pappa kampen mot sin cancer. Jag bestämde förra fredagen att vara med honom den sista tiden av hans liv. Något jag aldrig ångrar, trots smärtan att stå bredvid och följa kampen och se hur fort kroppen förföll. Pappa, han kämpade så han ville vara med längre än så här. Han ville vara med på sitt barnbarn Oskars bröllop, han ville se sitt nya barnbarnsbarn som kommer i september..


Hur förklarar man för ett litet barn att gamlemorfar som var sjuk, inte finns mer?


Amelia 3 år var med en av de sista dagarna sa till sin mamma när hon berättade att de skulle hälsa på på sjukhuset - "men mamma han vill inte ha mig, han vill ha sin mamma"


När jag berättade det för pappa tog han Amelias hand och sa -Amelia jag vill ha dig. Hon blev glad och gick ut i dagrummet och lekte.




Ord jag hört någonstans fick bli min förklaring till de små barnen


Jag står vid havet. Det ligger ett skepp vid kajen. Kaptenen låter morgonvinden gripa tag i segelen och skeppet ger sig ut på de vida haven. Det är ett speciellt och vackert fartyg som är byggt för långa långa färder.


Jag står och ser på när det glider iväg ända tills det försvinner som en liten prick vid horisonten


Just då hörde jag någon vid min sida säga "Nu har hon lämnat oss"


Lämnat oss för vad? Bara försvunnit utom synhåll för mig. Det är allt. Hon är lika vacker och välbyggd som när hon lämnade stranden. Detta att hon blir mindre och mindre och till slut försvunnit är ju bara som jag ser det.


Just när rösten vid min sida säger att hon lämnat oss, finns det någon på en annan strand som ser henne dyka upp vid horisonten och en annan röst som ropar "Här kommer hon"




torsdag 23 april 2009

Massarestering av turkiska politiker

Massarrestering av turkiska politikerSvenska Stödkommittén för Mänskliga Rättigheter i Turkiet, SSKT ser med mycket stort allvar på de massarresteringar av folkvalda politiker i sydöstra Turkiet som skett och på fängelsedomarna mot den nyligen folkvalde borgmästaren i Diyarbakir, Osman Baydemir, samt borgmästaren för Batman, Nejdet Atalayv, vilka har dömts till ett års fängelse vardera.SSKT uppmanar Sveriges regering att agera och för Turkiets regering påtala vikten av demokrati och mänskliga rättigheter. Våld och massarresteringar av folkvalda politiker i sydöstra Turkiet är inte lösningen och strider mot demokratiska principer De massarresteringar som nu pågår i efterdyningarna av kommunalvalet i Turkiet är oacceptabla i ett land som säger sig vara en demokrati och som vill bli medlem i EU. De senaste veckorna har turkisk polis utfört omfattande polisrazzior mot politiker inom det pro- kurdiska Demokratiska Samhällspartiet (DTP). Den turkiska dagstidningen Hurriyet beskriver polisrazziorna som en plan i en stor operation mot medlemmar inom partiet DTP och andra fristående organisationer under förevändning om misstänkta kopplingar till PKK. Enligt uppgifter från DTP har drygt 100 personer gripits i olika tillslag över hela landet, men främst i sydöstra Turkiet (norra Kurdistan).Demokratins grunder bygger på människors möjlighet till yttrandefrihet och att delta i demokratiska val. DTP hade stora framgångar i kommunalvalet i Sydöstra Turkiet vilket visar att människor vill få en fredlig lösning på kurdfrågan. De senaste veckornas arresteringar visar på att den turkiska regeringen inte respekterar DTP:s valframgångar.Det är viktigt att Sveriges regering och EU i alla sammanhang tydligt klargör att Turkiet måste leva upp till Köpenhamnskriterierna och kravet på mänskliga och demokratiska rättigheter samt rätten för var och en att verka politiskt. Kommittén ser med oro på de senaste veckornas händelser och den tillbakagång vad gäller arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet.Undertecknat av följande riksdagsledamöter
Anne Ludvigsson (S)
Nils Oskar Nilsson (M)
Annelie Enocson (KD)
Maria Kornevik Jakobsson(C)
Mats Pertoft (MP)
Gunilla Wahlen (V)
Yilmaz Kerimo (S)

måndag 20 april 2009

Hur kommer det sig...

Hur kommer det sig att ett landsting som Halland, som är känt för att ligga i framkant när det gäller det mesta inom vården, inte har ett Hospis?

Befinner man sig i livets slutskede så är det viktigt att den döende får allt som finns, för att göra den sista stunden på jorden så behaglig som möjligt.
Den döende kanske behöver massage, fotvård, varma bad eller lyssna på musik, för att känna ett välbehag. Detta i en miljö som präglas av lugn och harmoni.

Jag kan bara tänka på hur fantasin flödar på olika BB-avdelningar för att skapa det bästa tänkbara välkomnandet, vid livets början.

Är det inte lika självklart att sträva efter det allra bästa avskedet, vid livets slut?

fredag 17 april 2009

Delad föräldraförsäkring.


Jag är stark motståndare till att vi ska skapa mera regler för hur människor ska leva sina liv. Det är människorna som ska forma systemen och inte tvärtom! Delad föräldraförsäkring är en sådan ide´som förminskar människors egna val. Kan heller inte se barnperspektivet. Om nu det skulle vara så att pappan absolut inte tar sina sex månader, så ska barnet lämnas till någon annan eftersom mamman inte får ta över pappans dagar!??

Ingen ska bestämma vad som är bäst för någon annan och barnet ska inte vara den som förlorar.

Vi har en bra föräldraförsäkring i grunden det enda som skulle kunna göra den bättre är att den skulle kunna vara lite mera flexibel för att ytterligare kunna gynna barnet

torsdag 16 april 2009

Barn ska få lov att vara barn

Sverige är ett land som länge varit känt runt om i världen för att starkt värna, demokrati, fred, frihet och jämställdhet En grundpelare i den sanningen är att barn får lov att vara barn och att vi vuxna respekterar det. Med det menar jag att barn ska ha rätt till trygghet, kärlek och god omsorg . Att självklart få ha rätten att leka och lära. Därför ser jag det som självklart att barn, flickor, inte ska behöva bära slöja under barnaåren. Jag vill att vi i Sverige fortsätter att värna demokrati och jämställdhet och att vi alltid ska stå på barnens sida. Därför vill jag förbjuda att barn bär slöja i förskolan och grundskolan!

torsdag 2 april 2009

Nu står kärleken inte könet i fokus!

I går den 1 april var en lång men värdefull dag i kammaren. Vi diskuterade könsneutrala äktenskap. Som Centerpartist kunde jag med stolthet flera gånger tala om vårt stämmobeslut 2001 där vi som parti fattat beslutet om alla människors rätt och värde.
Alf Svensson saknade "Fälldinandan" han var minsann en klok man, mot adoption för homosexuella osv. Men snälla Alf har du missat att det är 30 år sedan Torbjörn Fälldin slutade som partiledare för Centerpartiet?
och även om han varit vår ledare i dag hade han får finna sig i stämmans beslut. Så det så!!

torsdag 19 mars 2009

Pappa

Jag har haft ett tag på mig nu att förstå att jag är en dotter till en mycket sjuk pappa. Är det då en vuxen kvinna, fembarns mor och mormor till sex, snart sju barnbarn som är den där dottern? Jo visst är det så när jag förklarar hur sjuk min pappa är, att han inte äter, hur många kilon han har gått ner.. det där sakliga pratet som går att, märkligt nog, hålla ifrån sig. Men då jag tar in "min pappa" då är jag, bara jag. Det finns ingen ålder, jag är inuti precis så liten med samma känslor som när jag väntade på pappa sju år gammal utanför Redbergskolan. Han kom och hämtade mig, direkt från jobbet med sin polisuniform på. Han ställde massa, massa frågor och innan jag hunnit svara presenterade han alltid en plan. Det var olika planer varje gång, som att åka och köpa chokladmunkar från en bakdörren i Munkebäck, eller att vi skulle hälsa på farbror Ragnar som var bagare, eller åka till heden och köpa korv. Någon gång var det en större plan som att åka till Köpenhamn och gå på Tivoli. På en av dessa Danmarkresor tatuerade pappa in ett skepp på sin överarm. Då var det ett ståtligt skepp som gav sig ut på de stora haven, nu är det ett sjunkande skepp på en tunn och orkeslös arm.
Det är så oerhört märkligt och oförståligt och ingen och inget kan hjälpa!

lördag 7 mars 2009

Kvinnans rätt

Jag har en gång kallats rödstrumpa och prenumererat på Herta. Att kvinnor och män ska ha samma rätt och värde är självklart för mig. Att vi inte är lika eller ens behöver vara lika är en helt annan sak. Det är den hierarkiska värderingen som är viktig!

Det är skamligt att kvinnor tjänar mindre än män med samma arbete, det är skamligt att kvinnor inte är representerade i styrelser och ledningar lika mycket som män.

Allt detta går givetvis att ändra på om viljan finns!

Det som ägnas mest tid åt i debatten är; barn är en kvinnofälla, att rosa och glitter är larvigt, att om kvinnor lär sig hur män gör och gör sedan så - då kommer allt att bli bra.

Jag blir skogstokig när jag hör detta, är inte detta kvinnoförnedrande? Att vi inte har rätt att vara som vi är. Gillar flickor att leka med dockor klä sig som prinsessor, så vad är problemet? Leken är oerhört viktigt för barnens utveckling. Ska vi då ta från barnet sin rätt att utvecklas på sitt egna vis. Samma gäller för pojkar och deras förtjusning av bilar garage och traktorer. ( min sons första ord efter mamma och pappa var just traktor?)

Detta blir generellt då skalan på hur flickiga flickor är och hur pojkiga pojkar är flyter.

Jag kommer aldrig mer att sätta min fot på en kurs som ska lära mig hur jag ska fungera som man, däremot ska jag fortsätta att kämpa för att kvinnor och män har samma rätt och värde och att alltid barnen kommer först!

torsdag 5 mars 2009

Sossarna är bäst........

Nog måste man väl ändå säga att sossarna är bäst på att få till ursäkter och vara förlåtande för klara övertramp av kompisar det egna ledet.

Mikael Damberg förlåter Jan Emanuel Johansson när han ville hyra ut med ockerhyra, lägenheten i Stockholm för 40 000 i månaden och huset i Visby för 35 000 i veckan. Jo jag tackar ja! men Mikael damberg rycker på axlarna - Både politiker och företagare är människor som kan göra fel, säger Mikael Damberg´ Etiken och moralen?, tja sådant tjafs...

Det är väl inte svårt att räkna ut hur tonläget varit om det gällt en alliansledamot.

min svårt cancersjuka pappa

I dag ska jag hälsa på min pappa på sjukhuset. Jag har inte hälsat på honom i den miljön sedan han fick sin dom, i slutet av april 2008. Då var han frisk men prover, bilder och läkaren sa annorlunda.
Nu ligger pappa där, på en avdelning för svårt sjuka, för att han är sjuk, svårt sjuk. När jag såg honom senast, för tre dagar sedan hade han gått ner 33 kilo. Min pappa! stor och stark polis, är nu liten och tunn på gränsen till genomskinlig.
Det känns svårt att ta in, att förstå vidden av att dagen har gått över mot kväll...
Just nu känns det värst att se att pappa inte vill lämna allt och alla han har runt sig. Är det bättre när förståndet lämnar före kroppen? Nej jag vill kunna prata med min pappa berätta lyssna och ställa frågor. Funderar ibland över hur det kommer sig, att när livet är i skarpt läge, att det är först då vi ser vad vi har, precis när det är på väg bort ur handen.....

onsdag 4 mars 2009

Matspana, dialog om maten

I kväll har centerkvinnorna , i Härryda kommun, haft en kväll om mat. Stjärnkocken Dan Lexö bonden Lilian Samuelsson och jag pratade om - att laga mat, - ursprungsmärkning, - onödiga tillsattser och åksjuk mat. Lilian bullade upp med svenska ostar kex och frukt. Till kaffet hade vi hembakta kakor. Det var en välbesökt tillställning, ca 35 personer med hälften under 35 år.Det ställdes många frågor, gavs en del svar och det skrattades mycket Tre nya kvinnor som ville vara med centerkvinnorna framöver. Nu gäller det att göra det jag lovat Nyhetsbrev
Centerkvinnorna har en stor roll att fylla i det politiska livet!

Forskning på förskolan

Svensk förskola håller en hög internationell klass, även om grupperna ökat och personaltätheten minskat det senaste decenniet. Vi har ett förhållandevis jämlikt och jämställt samhälle med hög levnadsstandard och god fysisk folkhälsa. Våra barn borde må jättebra. Men alla gör inte det. En statlig utredning, SOU 2006:77, visar att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar snabbare i Sverige än i elva andra jämförbara länder. Varför? Utvecklingen oroar eftersom psykisk ohälsa går i arv och kan förvärras från generation till generation.Nya rön från hjärnforskningen har också givit ny förståelse av konsekvenserna av tidig stress för små barn.
Trots sin stolta forskartradition har Sverige hittills inte gjort någon uppföljande studie på förskolans utbyggnad under de senaste 30 åren. Eftersom den försämrade psykiska hälsan följer utbyggnaden av barnomsorgen så väcker det frågor. Finns ett samband, eller är det andra faktorer påverkar? Vi kan inte gissa, forskning behövs.
Folkhälsoinstitutet, däremot, har gjort en ny sammanställning av de befintliga svenska och internationella studierna om förskolans effekter. Den preliminära sammanställningen konstaterar att dessa studier totalt sett inte håller tillräcklig kvalitet för att säga vare sig det ena eller andra om förskolans effekter på småbarn i åldern 12-36 månader. Vi satsar alltså årligen 40 miljarder i en omsorgsform vars effekter vi egentligen inte vet något om.
Jag menar att en ordentlig studie måste göras av effekterna av svenska barnomsorgsmodellen. Frågor som behöver svar är: Hur påverkas barns utveckling av olika omsorgsformer? Finns några skillnader mellan förskola, dagmamma och hemmet – vid olika åldrar. Hur påverkar gruppstorlekar och personaltäthet på förskolan? Vilka effekter har olika utvecklingspsykologiska modeller? Kan man se en påverkan av den tidiga omsorgen upp i åldrarna? Finns det samband, och i så fall hur ser dessa ut mellan de olika faktorerna och den ökande psykiska ohälsan?
Denna empiriska kunskap behövs av minst tre skäl:
1) Vi måste få veta hur det är. Kunskap måste fram av tillräcklig kvalitet att accepteras av alla som deltar i debatten.
2) Föräldrar måste få veta vilka val de gör, för att kunna avgöra vad som är rätt för dem och deras barn.
3) Förskolan behöver kunskapen för att kunna kvalitetssäkras. Förskolan måste hålla tillräcklig kvalitet så att de föräldrar som väljer denna omsorgsform känner sig trygga och inte blir stressade av oro för sina små.
Nu hände det som jag så länge riktigt hett har längtat efter - I onsdags bad Karin Johansson stadssekreterare på socialdepartementet mig om namn på forskare som just forskade på förskolan, för till hösten skulle man på departementet ta tag i frågan!!!!
Om jag inte i alla frågor älskar KD så gör jag det i denna

onsdag 25 februari 2009

Insemination av ensamstående

Tyvärr var KD mot igen. Mot att låta människor välja sina egna liv. Vad är det för hot med att låta kvinnor få inseminera i Sverige och med det också låta barnet vid 18-års ålder få reda på vem som är donator. Är det bättre att låta inseminationen ske i tex Danmark och med det "fader okänd" för alltid