Forskning på förskolan

Svensk förskola håller en hög internationell klass, även om grupperna ökat och personaltätheten minskat det senaste decenniet. Vi har ett förhållandevis jämlikt och jämställt samhälle med hög levnadsstandard och god fysisk folkhälsa. Våra barn borde må jättebra. Men alla gör inte det. En statlig utredning, SOU 2006:77, visar att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar snabbare i Sverige än i elva andra jämförbara länder. Varför? Utvecklingen oroar eftersom psykisk ohälsa går i arv och kan förvärras från generation till generation.Nya rön från hjärnforskningen har också givit ny förståelse av konsekvenserna av tidig stress för små barn.
Trots sin stolta forskartradition har Sverige hittills inte gjort någon uppföljande studie på förskolans utbyggnad under de senaste 30 åren. Eftersom den försämrade psykiska hälsan följer utbyggnaden av barnomsorgen så väcker det frågor. Finns ett samband, eller är det andra faktorer påverkar? Vi kan inte gissa, forskning behövs.
Folkhälsoinstitutet, däremot, har gjort en ny sammanställning av de befintliga svenska och internationella studierna om förskolans effekter. Den preliminära sammanställningen konstaterar att dessa studier totalt sett inte håller tillräcklig kvalitet för att säga vare sig det ena eller andra om förskolans effekter på småbarn i åldern 12-36 månader. Vi satsar alltså årligen 40 miljarder i en omsorgsform vars effekter vi egentligen inte vet något om.
Jag menar att en ordentlig studie måste göras av effekterna av svenska barnomsorgsmodellen. Frågor som behöver svar är: Hur påverkas barns utveckling av olika omsorgsformer? Finns några skillnader mellan förskola, dagmamma och hemmet – vid olika åldrar. Hur påverkar gruppstorlekar och personaltäthet på förskolan? Vilka effekter har olika utvecklingspsykologiska modeller? Kan man se en påverkan av den tidiga omsorgen upp i åldrarna? Finns det samband, och i så fall hur ser dessa ut mellan de olika faktorerna och den ökande psykiska ohälsan?
Denna empiriska kunskap behövs av minst tre skäl:
1) Vi måste få veta hur det är. Kunskap måste fram av tillräcklig kvalitet att accepteras av alla som deltar i debatten.
2) Föräldrar måste få veta vilka val de gör, för att kunna avgöra vad som är rätt för dem och deras barn.
3) Förskolan behöver kunskapen för att kunna kvalitetssäkras. Förskolan måste hålla tillräcklig kvalitet så att de föräldrar som väljer denna omsorgsform känner sig trygga och inte blir stressade av oro för sina små.
Nu hände det som jag så länge riktigt hett har längtat efter - I onsdags bad Karin Johansson stadssekreterare på socialdepartementet mig om namn på forskare som just forskade på förskolan, för till hösten skulle man på departementet ta tag i frågan!!!!
Om jag inte i alla frågor älskar KD så gör jag det i denna